torsdag 18 juli 2019
img0

Silvervatten (Kolloidalt Silver)

 

Kolloidalt silver och situationen med EU:s regler för kosttillskott.

 

Kolloidalt silver är mycket uppskattad produkt och var tidigare ett godkänt kosttillskott som
kompenserat det minskade intag av silver vi får från kosten.
KolloidaltSilver---group-picture

EU och Livsmedelsverket konstaterar att vi idag får ungefär en tiondel så mycket silver genom kosten
jämfört med vad vi kunde få för bara 50 år sedan.

Produkten har en officiell EU-klassning i form av "Desinfektionsmedel för dricksvatten" och lyder under Kemikalieinspektionen.

Nu följer faktainformation om Kolloidalt Silver somsåm den finns tillgänglig i literaturen och i publicerade studier runt
om i världen. Vi får inte och gör inte heller några egna påståenden om några medicinska egenskaper hos ädelmetallen
Silver- det förbjuder oss den svenska lagstiftningen - vi återger endast den information som medborgaren själv kan
hitta ute i det väldiga informationsbruset.
Vi kan idag endast uttala oss om Kolloidalt Silver som en vattenreningsprodukt!
Så kära läsare, spänn fast säkerhetsbältet och fördjupa dig i den omfattande historiken och faktaflödet
nedan - kanske ger det dig en liten aha-upplevelse.
 

Först helt  kort om om IonPlus kvalitetsgaranti.
Produktionsprocessen bygger på avjoniserat och osmosrenat vatten med unikt låg konduktivitet
(ledningsförmåga). Konduktiviteten på vattnet som processas är så låg som 0,1-0,3 mikrosiemens.
Ett absolut rent vatten minskar risken för att silverpartiklar skall attrahera restpartiklar av mineraler
och salter som i sin tur leder till klustring (sammanslagning av partiklar) och sämre effekt på
produkten.  Tillverkning av kolloidalt silver med lågkonduktivt vatten är en långsam process som
kräver avancerad högteknologisk utrustning. Fördelarna är att denna processteknik ger en unik
jämnhet i silvrets partikelstorlek. 
Att producera kolloidalt silver med extremt lågkonduktivt vatten borgar för högsta kvalitet.
Med denna process undviker man i största möjliga mån missfärgning p.g.a. sammanslagning av
silverpartiklar i vätskan. Vätskan skall alltid vara klar.
 
 

Kolloidalt Silver - den perfekta vattenreningsprodukten

Visste du att det finns en enkel hjälp att få som kan råda bot på de flesta av våra vanligaste bakterier? Hjälpen heter
kolloidalt silver - en produkt som består av destillerat vatten och miljarder med mikroskopiska silverpartiklar.
Dessa silverpartiklar existerar vanligtvis i två former. Dels i löst form, så kallad jonform. Dels i partikelform där silver
i elementär form existerar som partiklar med väldigt liten storlek.

Beroende på tillverkningsprocessen så kan den inbördes fördelningen skilja något, men den vanligaste formen av kolloidalt
silver brukar bestå av ca 80-90% joniskt silver och resten i partikelform. Det är väldigt viktigt att renast möjliga silver
används i tillverkningsprocessen, så att bara silver, och inte andra legeringar följer med i produkten.
99.99% rent silver brukar användas av seriösa tillverkare och det är i princip så rent silver som man kan producera.
Sterlingsilver ska absolut inte användas eftersom det är en legering som innehåller koppar.

Partiklarna och jonerna är så små att om man skulle tillverka en ask med volymen en kubikmillimeter, så skulle det
rymmas över en miljard silverjoner i asken. Varje jon har förmågan att neutralisera en svamp, bakterie eller ett virus.
Det som gör kolloidalt silver än mer intressant är det sätt det dödar på. Silver har en väldigt stark oxidativ förmåga.
Silverjonerna sugs upp av mikroorganismerna och ställer till med oreda i organismens inre kemiska processer.

Det anses allmänt att det sätt som kolloidalt silver dödar på gör det extremt svårt för mikroorganismer att mutera
och skapa resistens gentemot silvret. Kolloidalt silver kan ses som lösningen på dilemmat multiresistenta bakteriestammar
som i dagens läge inte längre svarar på olika penicillinbehandlingar.
Varför är då inte detta var mans kunskap kan man fråga sig? Svaret ligger i att det är en alldeles för enkel lösning för att
läkemedelsindustrin ska kunna profitera tillräckligt mycket på den. Läkemedelsföretag har egentligen inte som sitt primära
mål att göra människor friska, de har nästan enbart finansiella mål på dagordningen. Förvånad? Läkemedelsföretag måste
generera så mycket avkastning åt sina aktieägare som möjligt. Det kan man bara göra om man jobbar med patenterbara
substanser, vilket kolloidalt silver inte är. Man är också beroende av att få en ensamrätt på substansen i tio till femton
års tid, dvs. tillräckligt med tid för att mjölka ur så mycket som möjligt av marknaden. Eftersom man genom monopolställningen
med substansen ju dessutom kan bestämma priset på produkten hur man vill, så finns det goda förutsättningar att tjäna stora
pengar. Inte undra på att vi har läkemedelskostnader i landet som börjar närma sig astronomiska nivåer!

Då läkemedelsföretagen inte vill beblanda sig med kolloidalt silver, så har det speciellt i USA, vuxit fram en folklig rörelse
som experimenterat med kolloidalt silver. Uppskattningsvis så finns det idag miljoner människor världen över
som använder kolloidalt silver, och antalet växer för varje dag. Bara i USA räknar man med ca 10 miljoner användare.
Det här gör läkemedelsföretagen nervösa.
Intressant för läsaren är kanske det faktum att man idag även använder kolloidalt silver, producerat av läkemedelsföretag,
på våra stora svenska sjukhus bl.a. vid olika infekterade sårskador!
Detta till trots att man inom den akademiska världen, med
en
dåres envishet påstår att kolloidalt silver inte har någon bakteriedödande effekt. 

Argyrios är ett fenomen som konstaterades i några få fall i början på 1900-talet, då faktiskt många läkemedel var silverbaserade.
Det var ett rent kosmetiskt tillstånd som man kunde drabbas av, om man i kroppsvävnaden ackumulerat kring tio gram silver.
Personer som drabbades kunde anta en lite blågrå nyans, men för övrigt så mådde dom bra. Till saken hör, att trots att
läkemedelsföretagen nuförtiden smutskastar bruket av silver för bakteriebekämpning, så var det i början av 1900-talet,
ända fram till penicillinets intåg i början på 1930-talet, det effektivaste bolagen själva hade att tillgå! Silver fanns inblandat i
allt möjligt från näsdroppar till intravenösa injektioner direkt i blodbanorna. Tyvärr var silver väldigt dyrt på den tiden.
Detta i kombination med att den tidens framställningsteknik inte tillät de små partikelstorlekar som vi idag kan åtnjuta i
dagens kolloidala silver. Dessutom så blandade man silvret med t ex salpetersyra för att få fram silvernitrat, en högst
frätande och starkt färgande substans.

Silvernitrat innehållandes stora silverpartiklar, är den substans som läkemedelsföretagen försöker likställa med det
elektrokolloidala silver som finns att tillgå idag. Det är dock en väldigt stor skillnad på dom. Partiklarna som användes
då framställdes på kemisk väg, eller genom att man malde sönder silvret på mekanisk väg. Den stora partikelstorleken
ledde till att silverpartiklarna fastnade i cellmembranen och ansamlades. När det samlats tillräckligt mycket silver i kroppen s
å kunde personen i fråga anta en blågrå ton. Idag så är partiklarna tusentals gånger mindre och kan omöjligt fastna i
cellmembranen, utan passerar obehindrat in och ut ur kroppen.

Även om man felaktigt skulle anta att allt det silver som vi får i oss genom kolloidalt silver, skulle ansamlas i kroppen -
så skulle det kräva ca tusen liter för att komma upp i tio gram silver. Eftersom de vanligaste kolloidala silverprodukterna
innehåller ca 10 ppm (parts per million), vilket motsvarar 10 milligram silver per liter vätska, så skulle det ta en användare
mer än tjugosju år att nå dit - vid en konsumtion av en deciliter kolloidalt silver om dagen! Mer realistiska konsumtionsnivåer
ligger kring några teskedar, till en halv deciliter i terapeutiska sammanhang.
Vid en halv deciliter om dagen, skulle det ta över 54 år att samla på sig tio gram silver, och vid några teskedar om dagen
skulle det ta hundratals år! Detta baserat på antagandet att allt silver ansamlades, och inget av det lämnade kroppen.

Nu är det som så att silverpartiklar i den storlek som det handlar om, ca 0,01 till 0,001 mikrometer stora, är alldeles för
små för att kunna fastna i kroppen. Som jämförelse kan nämnas att de röda blodkropparna är ca 8 mikrometer stora.
Silverpartiklarna går runt med blodet, utför det dom ska, och går sedan ut med framförallt feces men även i viss mån
urinen efter fullbordat värv. Dock kan små mängder tas upp av kroppen temporärt för nyttjande i uppbyggandet av
immunförsvarsfunktioner. Det är påvisat att silver används aktivt av immunförsvaret vid skapandet av T-lymfocyterna,
en av kroppens vita blodkroppar.

Det finns människor som under längre tider druckit kolloidalt silver, samtidigt som de noggrant följt upp och analyserat
halten silver i både urin och blod. Man har den vägen konstaterat att silvret bara lånas av kroppen en tid, för att sedan
utsöndras via urinen. Det är alltså klart konstaterat att kolloidalt silver inte orsakar någon stor ansamling av silver i kroppen.

Dagens extremt finfördelade kolloidala silver är mångfalt mer effektivt än det man hade att tillgå i början av 1900-talet,
då det ryms betydligt mer silverjoner i vätskan. Ju fler och ju mindre silverjoner ett kolloidalt silver innehåller, desto
mer effektivt är det. Eftersom varje silverjon kan döda en mikroorganism, så förstår man hur effektivt till och med
väldigt små mängder kan vara. I början av 1900-talet så malde man silverpartiklarna i mekaniska kvarnar, vilket ledde
till onormalt stora - och framförallt varierande storlek på partiklarna. Partiklar som var så tunga att de snabbt förlorade
sin laddning och därefter föll till botten i flaskan. Den effektiva hållbarhetstiden kunde ligga på någon vecka.
Dagens kolloidala silver har en hållbarhetstid som snarare kan räknas i år. I början av 1900-talet var kolloidalt silver
det bästa man hade att ta till när man brottades med en svårbemästrad sjukdom. Priset var också därefter.
En behandling med kolloidalt silver kunde på den tiden kosta med dagens pengar mätt, motsvarande ca 4000 kronor!
Oftast sprutade man in silvret intravenöst direkt i blodbanan. Många överlevde många svårbehandlade sjukdomar
denna väg och var tacksamma för att de fått tillfälle att behandlas med kolloidalt silver.

På en frisk individ finns det stora mängder silver i framförallt tymuskörteln (brässen) och mandlarna, båda viktiga
komponenter i kroppens immunförsvar. Tymuskörteln är faktiskt själva mognadsplatsen för en av kroppens vita blodkroppar,
de såkallade T-lymfocyterna. Det är tyvärr än idag väldigt få läkare som ens känner till att silver används av immunförsvaret.
Med tiden får vi hoppas att fler och fler får kännedom om denna viktiga koppling.

Man kan dra en parallell med upptäckten av hur viktigt mineralet jod är för den mänskliga organismens funktion.
Det var först på 1930-talet som man upptäckte att om man inte dagligen fick en dos om några miljondels gram jod,
så utvecklade man ganska snart sköldkörtelbesvär i form av såkallad struma. Nuförtiden så har vi jodberikat salt som ser
till att vi inte drabbas av jodbrist! Mineralet silver har samma viktiga plats att fylla i kroppen, fast med inriktning på
immunförsvaret! Eftersom silver har en så bra effekt på bakterier, svampar och virus, så vore det förvånande om
evolutionen inte sett till att infoga utnyttjandet av det i människor och djur.

Problemet är det att vi mycket tack vare konstgödningen idag, inte får speciellt mycket silver via kosten.
Konstgödningen ser till att urlaka våra jordar från de viktiga mineraler som våra kroppar är så beroende av.
Det säger sig självt att om man år efter år odlar fram grödor och sen bara för tillbaka kalium, kväve och fosfor,
så kommer marken att vara tömd på livsviktiga mineraler ganska snabbt.

Silver finns normalt sett i mycket av maten vi äter. Som exempel kan nämnas att mjölk och bananer normalt innehåller
relativt höga mängder.
Man räknar med att man bör få i sig kring 100 mikrogram silver via kosten varje dag. Det motsvarar ca två teskedar med
kolloidalt silver av 10 ppm styrka - så det går lätt att kompensera bortfallet från kosten genom att som ett kosttillskott ta
kolloidalt silver.

Nu är det ju dock så att EU har beslutat att Kolloidalt Silver inte längre får klassas som ett kosttillskott -
detta efter en mångårig lobbying från "intressenter" som velat stoppa detta preparat till förmån för deras egna
artificiella och patenterade preparat (och därmed konkurrensskyddade.....)
Vi kan därför ej kalla eller referera Kolloidalt Silver som ett kosttillskott utan det är nu en produkt
för
vattenrening.

Kolloidalt silver lämpar sig faktiskt fantastiskt bra till vattenrening. En - till tvåprocentig inblandning av kolloidalt silver
med 10 ppm styrka, desinficerar dricksvatten under lång tid. Silverjonerna dödar bakterier, virus och svampar och ser till att
de inte kan föröka sig ohämmat. Kolloidalt silver är definitivt en billigt sätt att se till så att människor i tredje världen får tillgång
till rent dricksvatten!
Att skicka ner utrustning för produktion av kolloidalt silver till människor i tredje värden, vore ett av de absolut bästa sätten
att hjälpa dom få ordning på sin livssituation. Man skulle den vägen få hjälp med att rena sitt vatten, samtidigt som man enkelt
kan behandla diverse infektioner. 

En amerikansk rapport vid namn "Earth Summit Report" från 1992, konstaterar att vi för 100 år sedan hade ca åttiofem
procent mer mineraler i våra jordar. Ett skrämmande konstaterande med tanke på att mineral är än viktigare för kroppen
än till och med vitaminer. Utan mineraler så stannar helt enkelt kroppen. Mineraler används som en slags katalysatorer i mängder
av kemiska processer i kroppen, och måste således finnas där för att vi ska fungera. Kroppen klarar av att syntetisera många
olika vitaminer, men mineraler klarar kroppen sig inte utan. Urlakningen av våra jordar från mineraler är helt klart en stor
orsak till att så många människor drabbas av sjukdomar i dagens samhälle!
Detta är ett faktum som våra politiker måste bli mer varse om!

Silver har använts för bekämpning av mikroorganismer ända sedan antikens dagar. De gamla grekerna klädde insidan av vatten-
och vintunnor med silver, innehållet höll sig färskt mycket längre då. Amerikanska nybyggare använde sig av knepet att lägga
en silverdollar i mjölken, då klarade den sig bättre. Till och med i Sverige så visste man i början av 1900-talet värdet av att
lägga en silverslant i vattenkärlen för att motverka att vattnet blev skämt i förtid.

Vissa instanser, mestadels desinformationsgrupper från läkemedelsföretagen, hävdar att det skulle vara skadligt att få i sig silver.
Samtidigt som andra hävdar att det är ofarligt. FN-organet WHO har nyligen släppt alla övre gränsvärden för rent elementärt
silver - beroende på att man konstaterat att elementärt och joniskt silver inte orsakar någon skada i människokroppen.
Svenska livsmedelsverket har inte utfärdat några begränsningar vad gäller silver, utan det finns olika livsmedel som innehåller
silver som ingrediens.

Silver är i livsmedelssammanhang godkänt som bla färgämne. I livsmedelsbutikerna kan man köpa en produkt från företaget
"Santa Maria" som heter "Silverkulor". Den ser ut precis som det låter. Produkten används flitigt som garnering på tårtor
och bakverk. Den består helt enkelt av sockerkulor som man belagt med ett tunt yttre skikt av rent silver - färgämnet E 174.
Tittar man närmare på hur mycket silver en 3 mm kula egentligen består av, så blir man lite förvånad. En kula motsvarar
nämligen ca 30 ml 10 ppm starkt kolloidalt silver, ca 6 teskedar alltså. Om nu silver skulle vara farligt att få i sig, hur i all
världen kan det vara att man kan köpa det på ICA? Och hur kan man sen strö det på glass, tårtor och bakverk och låta barn
äta 20-30 stycken, utan att oroa sig?

I början av 1900-talet så forskades det mycket inom kolloidalt silver. Tyvärr så har mycket av den gamla kunskapen gått
förlorad i takt med att de vetenskapsmän och doktorer som suttit inne med kunskapen, lämnat oss. Som tur är finns det
en hel del nedtecknat i form av publicerade arbeten och böcker.

Tester har visat att kolloidalt silver är så pass potent att det stoppar och dödar flera av de bakterier som sjukvården idag har
problem med. Bakteriestammar som länge bekämpats med olika antibiotika - och som resulterat i att vi fått en massa
resistenta bakteriestammar. Sjukhussjukans Staphylococcus Aureus dödas tex lätt med kolloidalt silver med 5 ppm styrka.
Likaså salmonella, E. Coli, enterobakter, pneumokocker och streptokocker för att nämna några.

Läkarvetenskapen har länge känt till att silver har bakteriedödande och desinficerande egenskaper.
Före penicillinets intåg på marknaden innehöll många mediciner silver som aktiv ingrediens.
Läkarna övergav tyvärr silvret och ägnade sig åt mer ekonomiskt givande preparat. Det finns dock sjukvårdsprodukter som
även idag använder sig av silvrets bakteriedödande och läkande effekt. Exempel på det är brännskadeplåster, olika
salvor och urinrörskatetrar silverklorid mm. mm.

Ett annat är lapis, eller silvernitrat, en blandning av silver och salpetersyra som används till att bekämpa bl.a. fotvårtor.
Förr var Lapis det man droppade i ögonen på nyfödda för att ta död på bakterier som annars kunde orsaka ögonskador hos nyfödda.
Det börjar även dyka upp alltfler produkter som innehåller silver som bakteriebegränsande substans.
Speciellt i Japan har man insett möjligheterna. Det börjar nu komma kylskåp som har silverjoner inbyggda i plasten, allt för att
minska bakterietillväxten. Det finns strumpor med invävda silvertrådar som förhindrar dålig lukt. Skärbrädor, räknedosor,
toalettsitsar, bankomater, målarfärg och tröjor är andra exempel på produkter som man börjar använda silver till.
Den japanska biltillverkaren Toyota har till och med utvecklat en speciell ratt som innehåller silverpartiklar.
Det dyker hela tiden upp allt fler kommersiella tillämpningsområden, där man upptäckt vilken fantastisk
bakteriebekämpare silver är.

Vill du veta mer så är Internet en guldgruva. Sök på "colloidal silver" som det heter på engelska, eller "kolloidalt silver"
på svenska, så finner du mycket att läsa om olika erfarenheter och användningsområden.

Här är några länkar till seriösa "sajter" som behandlar området kolloidalt silver:
http://www.silver-colloids.com
http://www.silvermedicine.org

Sammanfattningsvis kan man bara konstatera att utnyttjandet av silvrets bakteriedödande effekt skulle kunna vara mycket
större än vad den är idag. Men med växande insikt, går vi mot en allt ljusare framtid där vi med hjälp av silver kan ha bättre
kontroll över bakterier, virus och svampar i vår omgivning - utan att de klarar av att mutera och komma tillbaka i en ännu
elakare och aggressivare form!

Denna lilla skrift lämnas över i mänsklighetens tjänst. Kopiera den gärna. Sprid den till nära och kära.
Låt oss tillsammans visa de makter som bara tänker på sina kvartalsrapporter, att nu är det dags för oss vanliga
människor att ta saken i egna händer.

Fotnot: Alla referenser till "kolloidalt silver" gäller ämnet generellt och bygger på de samlade erfarenheter som användare
världen över har av ämnet. Det har skrivits några böcker om kolloidalt silver också, tyvärr inget på svenska, än.
Då rådande lagstiftning förhindrar oss att knyta produkter till dessa uttalande så görs inte heller det.
Alla påståenden är bara förmedlade precis som de förekommer i litteraturen. Detta innebär att du som läsare kan få samma
information genom att läsa en bok i ämnet.

 

 

Då kolloidalt silver numera bara är en vattenreningsprodukt kan man ej göra några medicinska anspråk på produktens verkan.
Vi påstår alltså inget om produkten, vi bara förmedlar vad som redan finns att läsa om produkten via andra kanaler!